Jag har precis kommit hem från att ha hämtat en varm kille från dagis. Termometern visade på 39,1°C och då är man verkligen inte kaxig. Det lite lustiga är att jag imorse satt på jobbet och sammanställde mina arbetade timmar för att kolla hur jag låg till på flexsaldot (vi har friheten att hålla koll på det själva) och samtidigt tänkte jag att "oj, vad lite VAB jag haft under våren". Men tji fick jag för det, hann knappt få i mig lunchen så ringde David och sa att de hört av sig från dagis. Nu får vi se hur länge detta håller i sig, räknar med att vara hemma med honom åtminstone onsdag och torsdag. David håller precis på att sluta på sitt nuvarande jobb så han har fullt upp med att få ihop det sista, därav att det är jag som sköter VAB:andet.

Lite lustigt är det också att jag hade tänkt ta semester torsdag och fredag för jag har inte så mycket att göra på jobbet. Nu känns det som att jag står med skägget i brevlådan och hakan vid knäna, för det känns nästan som att någon hört min önskan om att få vara ledig lite extra och som en blixt från klar himmel var det ordnat. Fast det var ju inte så här jag ville ha det. Vet inte vad det är för nåt som Julius dragit på sig, men det verkar som att han har lite krassligt i halsen, har inte märkt något annat. Som sagt, lite paff är jag, nu hoppas jag att han kryar på sig så att vi åtminstone kan vara ute litegrann.