Hela helgen har han kämpat och kämpat men bara lyckats nån enstaka gång, han har istället puttat sig bakåt och blivit riktigt arg. Jag pratar förstås om Julius och hans enorma vilja att krypa. Men så imorse, när Vilgot och jag skulle stöka bort frukosten och jag hade lagt honom på golvet med en tygboll, så kunde han helt plötsligt. Bollen råkade nämligen rulla iväg några decimeter och helt naturligt drog sig Julius bara efter den och grabbade tag i den på nytt. Både jag och Vilgot  såg ut som frågetecken, sedan hoppade och jublade vi av glädje. Det måste verkligen ha sporrat honom för han puttade iväg bollen igen och gjorde om proceduren. Han tyckte nog att det var riktigt kul att kunna ta sig framåt istället för bara runt, runt och bakåt. Nu hinner han bli en riktigt fena på att krypa, lagom till att David ska ta över här hemma.....inte en lugn stund i huset.