Jag har aldrig i hela mitt liv behövt tänka på min vikt eller mitt välmående. Innan vi fick barn tränade jag volleyboll på hög nivå tre gånger à två timmar i veckan samt att vi hade matcher i stort sett varje helg. Jag har alltid varit smal, ofta blivit kallad mager av många fast själv har jag tyckt att jag varit normal. Med andra ord har vågen och jag aldrig behövt mötas i besvärliga dueller.

Med första barnet tappade jag mer vikt än vad som var hälsosamt, med resultatet att jag tappade mjölken samt blev väldigt yr och fick dåliga blodvärden. Med andra barnet var jag därför lite rädd att samma sak skulle hända, slutade amma i tid för att jag inte skulle rasa alltför mycket i vikt. Sen dess har jag inte riktigt kommit tillbaka till min "mål-vikt". Jag har också haft väldigt svårt att ta mig tid att träna.

Så efter vår fjällsemester under trettondagshelgen tog jag beslutet att gå "all-in" för att komma ner till 65 kg, vägde då 72 kg. Jag bestämde mig för att testa LCHF kombinerat med en del träning. Jag har inte nämnt det så mycket här på bloggen, kanske med tanken att "tänk om jag misslyckas" i bakhuvudet. Men efter tio veckor av att äta rätt och träna någotsånär regelbundet nådde jag min målvikt. Nu är jag i full sjå med att lära mig hur jag ska hålla mig kvar utan att spåra iväg åt ett eller annat håll. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte fört någon form av tränings/kostdagbok, men jag har nog tränat ungefär tre gånger i veckan. Det har varit lätt för mig att äta rätt, LCHF-kost är mat i min stil. Men när jag varit på tjänsteresa har jag gjort undantag annars har jag nog hungrat ihjäl på långflygningarna eller riskerat att förödmjuka en och annan indier.

När vi var på semester förra veckan hade jag bestämt mig för att inte bry mig det minsta, vi hade All Inclusive och om man inte ska äta av allt så är det liksom ingen mening med det. Väl hemma var det bara att bita ihop och komma på banan igen. I torsdags blev det spinning på hemmaplan och igår kickade jag mig själv där bak och begav mig ut på en löptur. Hade tänkt börja med lämpliga 3 km, men hjärnan ville annat. Väl hemma igen och när jag kontrollmätade med bilen hade jag sprungit nästan 6 km. Inte undra på att benen känns möra idag. I slutet av Maj är vi ett tjejgäng som anmält oss till att springa vårruset i Luleå, detta blir en form av morot för kommande veckors träningspass. Imorrn väntar ett lunchpass spinning för att starta upp påskveckan.

Jag har lagt till en ny kategori - Hälsa - vi får väl se om jag har modet att hålla den uppdaterad med mitt leverne men jag är i alla fall kolossalt nöjd med att jag lyckats med mitt ursprungliga mål och jag mår otroligt mycket bättre fysiskt än jag gjort på länge. Imorrn ska jag boosta mig själv med lite shopping på Stadium, de lämnar 25% till alla medlemmar nu så jag ska göra lite inköp inför vårens bravader.